Ont i bihålorna

Jag inhalerar ingefäraångor, masserar akupressurpunkter, jag nosar på eukalyptus och pepparmint, jag dricker vatten med citron, honung och cayenne…jag gör vad jag kan för att lätta på trycket så att säga.

Jag vaknade strax efter sex i morse och var pigg, så underbart. Massa skön energi hade jag och dagen flöt på så skönt. Solen sken och jag hängde upp tvätt ute på tvättlinan, dammsög och torkade golv. Tvätt som väntat på att vikas ligger nu på sina rätta platser. Såå goda halloumikebab-wraps fixade jag till lunch och jag låg ute i solen medan Sallie sov. Jag hade en härlig dag helt enkelt. Milla är helt klart bättre och Nike kändes ok.

Men sen blev det lite bakslag, mitt kanske för att jag körde på lite väl här hemma när energin äntligen kom tillbaka. Värken i bihålorna kom smygande och nu ikväll känns det inte så bra. Hade ont för några dagar sedan men det försvann då för att alltså komma tillbaka idag, hmm!?
Även Nike fick bakslag och gick och la sig med halsont och mer hosta. Det var inte lätt att hålla dem inne en dag som denna och är det vår så ÄR det ju studsmatta som gäller. Jag sa att hon skulle ta det lite lugnt men jag borde nog ha satt stopp.
Inget att göra åt nu, men i morgon blir det vila för lilltösen. Hon älskar att lyssna på ljudbok så det får bli massa sånt helt enkelt. Innan hon kraschade här på seneftermiddagen bjöd hon på banan och blåbärsglass, OJ så god den var!
Recept ungefär så här:

3 frysta bananer i slantar
1,5 dl frysta blåbär
1 dl vispgrädde
1 msk lönnsirap

Mixa snabbt ihop alla ingredienser i matberedare.
Ät och njut direkt!

Dagen var helt klart en bra dag men nu som sagt, njaa tror de får vara över för idag.
Sallie hostar och snorar fortfarande så kvaliteten på nattsömnen kan bli så där anar jag.

Sweet dreams!

Sol ute, sol inne, sol i hjärtat, sol i sinne!
Jag ÄLSKAR solen
❤️

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Snart åter på banan

Jösses vilken pärs denna sjuka var då. Länge sedan jag varit så sänkt. Närmar mig två veckor sedan första symptom nu och är ännu unte frisk men energin har kommit tillbaka och det är sååå skönt!!

Milla och Nike är hemma från skolan. Nike mest bara snorig men Milla liknande min sjuka och hade nog feber idag på förmiddagen. Hon hostar och rosslar, men det har redan gått över i snor så förhoppningsvis peakade hon snabbare än mig. Tyvärr har även Sallie blivit dålig. Hon hostar och snorar och natten till idag var lite kämpig. Hon hostade så fort jag la henne så det fick bli sittande sovning för mig med henne i famnen.

Trist när alla är sjuka men känns extra besvärligt när de är så små och sjuka. Vi stora äter alla möjliga huskurer med honung bland annat men det funkar ju ej för Sallie så istället kör jag löktricket (hackad lök i en skål med hett vatten bredvid sängen) och sen har vi även hängt inne i badrummet en del idag med duschen på så att det blev riktigt fuktig luft att andas in. Hjälpte helt klart mot hostan. Tack och lov är hon inte särskilt påverkad mellan hostningarna dock…goa unge!!

Corona eller ej, jag ingen aning faktiskt. Har tänkt att det finns ju ingen mening med att testa folk nu om det inte är så att vård krävs (numer testas bara de allvarligt sjuka och vårdpersonal, tror jag), men egentligen skulle jag ändå vilja veta om det är Corona vi haft och har, då vet vi om vi kanske är immuna framöver eller ej. Men men vi får klara oss utan vetskapen.

Nu är eventuellt skolorna på gång att stängas. Vi som inte har några problem med det, Jesper jobbar hemifrån och jag är ju ändå hemma tycker bara att det är bra om de stängs. Jag vill verkligen inte dra hem fler sjukor nu (främst för Sallies skull!). Gymnasieskolor stängs from i morgon, men ej grundskolorna ännu. Ja vilken cirkus det blev kring detta…och än är det nog inte över på ganska länge.

Blir ett kort inlägg här nu för jag misstänker att natten kan bli som igår alltså halvdan sömn för mig.
Så jag säger god natt här och nu!!

Mycket tv och filmtittande har det blivit sista tiden vill jag lova.
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Sjuk mama

Det började förra veckan.
Kände lite lite i bröstet en dag, men inte mycket och jag tänkte inte så mycket på det. Dagen efter kände jag mig lite sliten men mer mentalt än fysiskt. Gick rundan med vovve och vagn och kände en hel del i bröstet. Lite småilsk var jag också. Sista biten kände jag bara I NEED A BREAK.

Väl inne fick jag av mig ytterkläder, duschade hunden och plockade upp liten men sen…tog det tvärslut!! Kroppen var helt färdig och jag kände lite av mina gamla stressymptom, som en känsla av att jag inte kan styra armarna helt som jag vill. Jag bara la mig på vardagsrumsgolvet bredvid Sallie som jag placerat i babygymmet. Sen låg jag där på rygg och bara andades och kände energin sakta komma åter likt bubbelvatten som sakta fyllde på min kropp.

Tjejerna kom hem från skolan, jag lyckades fixa fram lite mellis men sen gick jag upp i sängen för att söva mini och blev kvar där. När Jesper kom in från kontoret kändes det som jag bara bröt ihop, jag var såååå slut! Han blev bekymrad och avstyrde snarast kvällens skjutsningar så att jag inte skulle behöva lämna sängen. Jag envisades med att jag visst orkade, men nix han var benhård och det tackar jag för! Varför gör jag så där och tror att jag minsann ska klara!? Kocko jag, jag har ju slutat vara sådan trodde jag?? Dåligt samvete fick jag också, hmm. Men han var som sagt besluten att jag skulle vila.

Så vila blev det!
Avslutade dock dagen med att kolla andra Talang-semifinalen tillsammans.

Lördagen kom och det var lite shopping till barnen på schemat. Jag kände mig påfylld av energi och tänkte att jag gärna följde med så vi fick ha dagen tillsammans. När jag sedan scrollade genom Instagram flödet och läste louisestromberg.se inlägg och hon frågade ”Vad behöver du idag?” så ställde jag mig just den frågan och allt i mig sa VILA!!! Såå jag lyssnade snällt på mig och blev kvar hemma i sängen när de andra for på äventyr. Vi var bortbjudna på 70årsfest senare på dagen men det ställde vi in och istället var det uppladdning inför kvällens Mellofinal. Coolt att The Mamas vann, men Robin Bengtsson var nog ändå min favorit.
Även söndag blev en vilodag, mådde inget vidare men ändå inte jätte sjuk.

Måndag däremot var jag helt däckad, såå ont i bröstet och feber och uschlig. Även en mjölkstockning på vänster bröst drog jag på mig. Fy katten.
Tisdag hängig och natten mot onsdag var hemsk då det var såå tjockt i luftrören att jag blev lite nojjig. Självklart klingade ordet Corona lite i min skalle där i mörkret och jag kände mig stressad över den lätta andnöden jag hade.
Jag andades lökångor och kokade alla möjliga huskurer. Skickade ut maken mitt i natten för att ta in timjan från pallkragen som klarat sig hela vintern. Jag försökte hosta upp slem men det satt liksom fast. När mina slemlösande kurer tillslut gav effekt lyckades jag få loss lite (sorry för detaljerna) och då kändes det en liten lättnad i andningen. Jag blev då lite lugnare och tillslut var det så pass ok att vi la oss i soffan och kunde sedan småslumra en stund. Jesper och Sallie höll mig sällskap…

Det är så tydligt att jag inte är lika stark mentalt nu när meditation, yoga och alla andra ayurvediska vanor jag tagit till mig hamnat lite på is sedan Sallie föddes. Det i kombination med att jag sover sådär bra har gjort att jag har så mycket närmare till oro. Avskyr det och jag förstår mitt i oron att jag inte behöver oroa mig att det inte finns nåt gott med den MEN det är ändå så svårt där och då att ta hand om den.
Igår var jag inte alls så tjock i luftrören längre men ändå kände jag väldigt obehag och oro inför att somna på kvällen. Så fort det börjar mörkna kommer det krypande…så märkligt egentligen att det ska vara så. Igår var det dessutom blåsigt och det påverkar mig alltid väldigt.

Men NU är det idag mitt på dagen och inga spår av oro i min kropp.

Sjukan då??
Den håller mig i sitt grepp fortfarande. Jag har ingen feber och de snorfyllda bihålorna som bråkade i tisdags har lugnat sig. Däremot är det fortfarande besvärligt i bröstet. Jag hostar och det bränner. Nyss var jag ute för att söva om Sallie i vagnen och råkall luft var allt annat än bra för mig. Jag orkar inte göra nånting utan att känna mig färdig i kroppen. Jesper har bara jobbat halvtid igår och idag så han har fixat med mat och tagit Sallie på promenad så jag kunnat vila på riktigt. Jag försöker att inte tänka på allt som kommer efter här hemma i och med att jag ej gjort några av mina vanliga dagssysslor på länge nu.

Corona eller ej, inte är jag pigg och med tanke på just läget i världen nu med detta virus som nu utlysts till en pandemi så kommer jag dröja med att lämna hemmet. Hemskt för alla i riskgrupper nu när detta sprids överallt. Själv är jag inte rädd, men jag är uttråkad och VILL SÅ JÄTTE GÄRNA BLI AV MED DETTA NU!!!!!!!

Pratade nyss med min syster i USA och hon tipsade om en hostmedicin med övermogna bananer som står och gottar till sig nu, ska nog gå och fixa resten och sen kurera vidare!!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nike 8 år

Min lilla skrutt är redan 8 år?! Älskade barn vad du har blivit stor.
STORT GRATTIS på din dag som var förra veckan!!!

Denna gång var det en veckodag och alltså skoldag, födelsedagar borde man alltid få ha ledigt från skolan så att man kan fira hela dagen tycker jag!! Men så är det ju inte så istället blev det att gå upp 5:30 för mig och fixa varm choklad och liten marängbakelse till frukost-på-sängen brickan och förbereda för vanlig frukost efter sång och paket vid sängen. Nike hade önskat rostbröd och min choklad granola och det skulle hon så klart få. Matplatsen kalaspyntade jag med girlang och ballonger kvällen innan.

Jag väckte resten av familjen vid sex, vi fördelade paket, bricka och bebis mellan oss och sen gick vi uppför trappen mot sovrummet under skönsång på engelska (som damen var tydlig med dagen innan att hon önskade). Jag filmade allt men var visst lite dålig på foton!?

Som Nike längtat efter denna dag och såån lycka när vi nu äntligen kom in på rummet till henne. Hon önskade att öppna hälften av paketen på morgonen och hälften efter skolan då det var tårta och födelsedagsmiddag på schemat. Dessutom ville hon ha dem inslagna i halsdukar för att inte slösa på papper, lilla gullunge. Jag hade dock köpt ett papper med stjärnhimlen på för ett tag sen och kunde inte låta bli att slå in en del med det också.
Hon gillar nämligen allt vad rymden har att erbjuda och fick därför bla en stjärnkikare, självlysande stjärnor, planeter och månar (till nya rummet så småningom) och ett pysselkit där man gör vårt solsystem. Sen var det bla lite lego, böcker, pysselböcker och pennor på önskelistan. Nöjd tjej gick till skolan med scrunchie och tubhalsduk som storasystrarna gett henne.

Väl hemma igen blev det att mumsa i oss denna smarrighet med mina föräldrar

Storasyster hjälpte till att dekorera tårtan då Nike var fullt upptagen med att bygga ihop sitt lego. Men vi hade bakat tårtbotten tillsammans dagen innan och även lagt ihop lagren. En chokladtårta var vad hon ville ha, hon tyckte alldeles för synd om Milla om hon skulle välja prinsesstårta (Milla gillar ej marsipan). Vi gjorde en variant av detta recept. Ena lagret med mjölkchokladfyllningen som receptet och det andra tog vi osötad hallongrädde för att det inte skulle bli FÖR sött, för sött var det, hehe! På toppen la vi jordgubbar, Ferrero Rocher och Toffifee så en riktig bomb var detta. Och efter kalasandet var det mer än halva tårtan kvar (som vi sakta betat av då vi inte frös in den som jag först tänkte utan den blev kvar i kylen, oups!)

Efter tårtan var vi alla så mätta så middagen fick dröja tills halv sju då det blev enligt önskan stuvade makaroner och stekt korv. En mycket bra födelsedag och min lilla åttaåriga korvunge somnade sedan lycklig.

I helgen som var hade vi sedan vuxenkalas som hon kallar det, med lite släkt och vänner. Barnkalas väntar om ett par veckor.

Nike ca 4 månader…inte helt olik Sallie!
Nke 2,5 år….”kan fävl”, hihi!!
Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vissa dagar är lite sämre än andra

En sådan dag. En sådan trött dag. En sådan dag då saker inte riktigt går min väg och tålamodet inte riktigt är på topp, hehe.
En sådan dag…

Härom kvällen la jag, Nike och Sallie oss för att läsa en bok innan Nike skulle sova. Sallie var också klar för natten och efter en stunds läsning visade det sig att hon också ville sova. Nike kröp ner i sin säng och jag stannade i vår för att vara nära Sallie om hon skulle vakna. Jag hade datorn med så jag passade på att redigera en del av alla dikterade inlägg jag gjort. Sallie sov och vaknade om vart annat, men det räckte med att hon fick bröstet nån minut så sov hon igen, så där låg jag. Maken och de andra barnen kom hem från trampolineträningen vid halv nio men jag stannade kvar med datorn i sängen till närmare tio då jag gjorde mig i ordning för att sova. Men att skriva på datorn innan läggdags var tydligen ingen höjdare för jag kunde inte alls somna. Det blev närmare tolv innan ögonen slog igen. För att ett par timmar senare väckas av Sallie. Sen var det växla bröst resten av natten kändes det som. Riktigt så illa var det inte men när jag vaknade av att resten av familjen åt frukost kändes det som jag var påkörd av ett tåg!?

Prioritera din sömn idag sa maken. JA ja, vet hur det brukar bli med det. Att somna om i morse var ingen idé att försöka. Jag har väldigt svårt att komma till ro då. Tanken var att jag kanske skulle lägga både mig och Sallie vid första sovet, men då hade jag ännu inte fått i mig någon frukost. Liten var nämligen inte på humör för att lämnas ifrån min famn. Istället somnade hon i min famn och jag tog frulle framför tv´n, tänkte jag. Men lagom att jag fick fram allt så vaknade den lilla tösen och så var det med den tv stunden, haha! Eftersom sovet var alldeles för kort var det efter en stunds glatt humör mest kink och gnäll, vill äta men vill ändå inte äta. Det finns bättre dagar än de med kinkigt barn och kinkig mamma. Tålamodet var inte alls på topp.

Nån timma senare var det dags för ny sovning och jag tog då med vovven och vagnen ut på promenad, lite luft kanske skulle göra mig piggare. 25 minuter skön promenad och sedan kom en lastbil och passerade oss och guess what? Liten vaknade så klart, suck. Hon somnade om sista 10 minuterna av promenaden men däremellan var det gnissel och gråt. Väl hemma var jag mer frustrerad än innan och jag skulle så klart skippat att gå och istället krupit ner i sängen, jaja!

En sådan dag man kan ha ibland…

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar